En gammal och ganska omogen företagskultur kanske hävdar att det där med data, det är en IT-fråga. Samma tänk går lätt att applicera på systemägande. Det är ett system, det ligger installerat på någon server eller i något moln, vi använder våra datorer och telefoner när vi jobbar i systemet, så självklart är det IT-ansvar för detta! Eller?

Hade det varit på glada 90-talet, jag förstår fullt ut hur du tänker! På 00-talet… nja, okej, jag förstår att du tänker så, men nej, jag håller inte med! Idag, 2025 – eh, ursäkta, men har inte organisationen hängt med i de senaste 25 årens företagsutveckling med digitalisering och systematisering? Är det här företaget så akterseglade att detta på riktigt är en tanke och åsikt som fortfarande lever kvar? För mig är det lite som att i dagens miljömedvetna värld återgå till bensin, disel eller råolja som primär energikälla för verksamheten.

Bra där Nalle! Ge ett slag i magen till dem som verkligen behöver läsa detta, riktigt bra start och fin motiverande inflygning! Om du känner dig träffad får du ta det som tough love! Bra att du försöker förkovra dig i saker som du inte funderat över än och roligt att du visar intresse för just mitt perspektiv. Det finns så klart många fler perspektiv och vägval – så fortsätt nyfiket söka kunskap och information!

Övergripande skulle jag säga så här:

*Det finns bara en ägare av data, men kan användas av många.

*Data finns bara på ett ställe som masterdata, men kan finnas på fler ställen som (automatisk) kopia.

*Det är skillnad på att äga data och använda den.

*Det är skillnad på att äga data eller äga systemet datan används i.

*Det är skillnad på att administrera data och att använda data (konsumera).

*Det är skillnad på att äga ett system, avtal och dess funktioner, eller att se till att det faktiskt fungerar för de som ska använda det.

*Det är skillnad på att äga data och/eller system som data är sparat i, och att berätta för användare av system/data hur de ska jobba eller varför (det tillhör processer och processägare)

*Det är skillnad på att generera data som andra ska använda och att se till att den kommer in i system (det bör finnas rutiner i linjeorganisationen för detta).

*Det kostar pengar, tid och resurser att ha och använda data, men det kostar troligen mer att ha ingen eller felaktig data.

*Transaktionen och omställningen mellan ingen data och att arbeta med datastöd är primärt ett stort engångsjobb, men behöver fortsätta utvecklas inom paraplyen för verksamhetsutveckling och/ eller processutveckling.

Okej, jag är tacksam för att du hänger med så här långt, för hittills har jag ju inte snackat något om ägandeskap av data.

Jag nämnde kort att det troligen genereras data i något skede och att det då i linjeorganisationen enligt rutin behöver administreras på något sätt för att komma in i systemet. Därefter, tänker jag, att det är i processen den används och skapar nytta som ägandeskapet behöver finnas. I den bästa av världar skapar datan nytta och värde i flera olika processer och i olika delar av verksamheten och då handlar det om att hitta lämpligaste ägandeskap. Jag tillhör nämligen dem som inte tror på delat ägandeskap då jag ser stora risker med att ingen riktigt tar ägandeskapet utan förlitar sig på ”den andra”.